Året var någon gång runt 1995 när min svärfar köpte ny kamerautrustning och gav mig hans gamla Ricoh 500 till mig. Jag var då precis 20 år och hade aldrig fotograferat tidigare. “Det kan vara kul” tänkte jag och testade att ta några rullar. Efter det var jag fast. Intresset växte och växte och under 23 år utvecklades till vad det är idag.
Jag är 42 år gammal och har 5 barn. Under deras uppväxt har passionerat försökt fånga deras rätta jag, deras stunder, korta flyktiga ögonblick som jag ville föreviga. I början var det inte så lätt. Kunskaperna kom efter tiden. Under min tid i skolan spenderade jag väldigt mycket tid i mörkrummet experimenterande med framkallningstekniker, belysning, färgframkallning.
Där stötte jag även på första versionen av Photoshop. Tekniken blev bättre och bättre och tillslut kom även digitala kameror och min fotografering kom in i en ännu intensivare period.
Nu 23 år senare har jag eget företag. Jag jobbar primärt med bröllopsfotografering och porträttfoto där jag fångar ögonblick och skapar minnen.
Jag föredrar naturliga ansikten och inte poserande människor. Speciellt när det kommer till barn. Det naturliga uttrycket vinner alltid.
Jag fotograferar även andra saker ibland. Event- och matfotografering är något jag tycker är kul och har gjort en del sista tiden.
För mig är fotografi medicin för själen. Det kommer alltid vara så. Att göra andra människor glada, beröra dem och hjälpa dem minnas en punkt i tiden är min mission.
/Zoran
